Ekologisk eller konventionell odling – vad ger störst klimatpåverkan?

Huruvida vi bör rikta in oss mot konventionell eller ekologisk odling för att främja mångfald och behandla miljö och klimat så skonsamt som möjligt har under många år varit ett hett diskuterat ämne. Klimatfrågan är ständigt återkommande och många hade nog önskat att en sund hållning gentemot natur och klimat med alla medel hade fått råda över allt som kan ses som vinstdrivande och med ekonomisk profit. Dagens samhälle ser tyvärr dock mer annorlunda ut än vad ett rent önsketänkande hade kunnat inspirera till, men faktum är trots allt att vi blir allt bättre på att sätta vår jord och kommande generationer först.

Ekologisk odling
Inom den ekologiska produktionen finns den främsta strävan i att skydda och värna om miljö och klimat. Man pratar om att bibehålla sällsynta raser, bevara dessa och andra landsursprungliga raser som idag är utrotningshotade. Man jobbar mot att se till att mängden ogynnsamma ämnen minskas i miljön, och samtidigt hjälpa till att bevara den biologiska mångfalden. När det kommer till ekologisk odling är det till exempel endast ett fåtal bekämpningsmedel som får användas mot skadedjur, ogräs och sjukdomar bland växter, vilket är en av anledningarna till att uppdrivare som riktat in sig på ekologisk odling främst arbetar i ett förebyggande syfte. Detta innebär att man många gånger väljer att odla mer skadetåliga växter som bättre kan stå emot eventuella skadedjursangrepp. Även växtföljden är mer variationsrik vid en ekologisk produktion då risken för ohyra och ogräs ökar när samma växt drivs upp många år i följd. I och med att man varierar växterna man odlar så minskar därmed också risken för just detta.

Konventionell odling
En av anledningarna till att just denna debatt är ett återkommande diskussionsämne är att konventionell odling trots allt kommer med sina fördelar, den likaså. Till exempel sparar man in stora mängder tid och energi på att slippa rensa ogräs då man kan använda sig av allehanda bekämpningsmedel, vilket i sin tur också blir en direkt kostnadsfråga. När det kommer till spannmål så har man också vid ett konventionellt jordbruk möjlighet att på samma yta producera mer mat. Med en konventionell produktion har man inte heller lika stränga regler att förhålla sig till som vid ekologisk odling, vilket innebär att priserna på råvarorna kan hållas nere i matbutiken inför leverans till slutkund.

Vilken slags odling genererar då störst klimatpåverkan?
En studie via SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik) visar att det är lättare sagt än gjort att avgöra vilken av processerna mellan ekologisk och konventionell odling som bidrar till störst miljöpåverkan. Gällande att producera mat, som gräs och hö, till våra djur så ligger den ekologiska odlingen i framkant, särskilt då ekobonden även odlar baljväxter som i sin tur gör jorden näringsrikare genom att binda kväve i jorden. Det går ju åt en hel del energi till att framställa det konstgödsel som används vid konventionell odling, vilket har som följd att utsläppen av växthusgaser blir större. Däremot producerar man vid det sistnämnda mer mat på mindre yta än vid ekologisk produktion, som är en svårslagen fördel. Den mark som då blir över kan användas till att framställa biobränslen för att substituera för olja – vilket hade gjort den konventionella odlingen ännu bättre i miljöperspektiv. I runda slängar får man inse att vi i dagsläget antagligen behöver använda oss av både konventionell och ekologisk odling, för att i bästa möjliga mån gynna både miljö och samhälle.

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*